Vill rikta mitt TACK

 Då har vi nått 2024 års sista dag. Ett år som jag inte vill se tillbaka på. Ett enormt tungt år. Ett år fyllt med tårar. Inte är de slut ännu och tårarna och tomheten följer med in i 2025. Varje dag är en kamp att orka med. Utan Teddi skulle jag inte stiga upp från sängen. Han är min tröst och han jag talar med. Och han som torkar mina tårar, som igår då jag satt och tittade på tv och Teddi låg och sov i stolen brevid. Plötsligt börjar tårarna rinna på mig . Tysta tårar men en nos kommer å buffar undan min hand tittar mig i ögonen å skickar bort mina tårar å sen sätter sig i min famn. Han är ett energi paket men enormt klok, snäll och anpassningsbar. E så tacksam att jag har honom. 

Förutom Teddi finns det andra jag vill tacka för det här året som försökt pigga upp mig, få mig på fötter igen.                                                                               Mina ena grannar där de ställt upp båda och tagit emot mina tårar och hjälp mig och Teddi att få vardagen att gå ihop, kan aldrig Tacka tillräckligt men är så tacksam för allt.                                        Marita, du har ringt å talat och kollat upp att allt ok. Du har brytt dig om att jag ska må bra              Pirkko, du vet att jag älskar att simma och fotografera, och tack vare dig så har jag kommit mig mig ut och fått just simma å fota sol och vatten.                                                                          Mina villa grannar Ole och Marja tack för att ni finns där och hjälper mig får ut bryggan på våren och upp på hösten. Utan er skulle jag inte kunna sitta på bryggan och njuta av tystheten och vattnet. Både ni och Pirkko har tagit emot mina tårar och accepterar att jag inte vill tala om hur jag mår utan ni har just bara talat om vad som helst som jag önskat. Jessica, tack för att du hörde av dig. Kan gå år mellan att vi hörs av men du hörde av dig då jag behövde det, du ställde inga frågor utan bara fanns där å talade om allt möjligt från skvaller till politik.  Micka, vi lärde känna varandra på inte så trevliga grunder och vi har båda haft ett jobbigt år, men med varandras hjälp så har åtminstone då fått mig att orka med saker som jag inte skulle ha tagit mig kraft att göra. Och du gjorde det perfekta hjärtat till mammas begravningen och blomkransen jag drömt om i alla år till midsommar. Vi får kämpa vidare.     Yvonne, du ringer och du texta, du har tagit emot mängder av mina tårar då jag vara velat ge upp, försökt muntra upp fast du inte heller haft det lätt. Er jag nämnde tack för att ni ännu finns vid min sida och orkar med mig 🙂 . Jag är så ta kan för det.    Leila, du såg till att jag fick i mig något då jag va som svagast. Fast  jag sa att behöver inget så kom du med det jag tyckte om  bakom dörren, det va det som fick mig att till sist få något att hållas i mig.

Garanterat fler jag inte nämnt namnen på men TACK.   

 Säger fortfarande :- Fråga inte hur jag mår. Vill inte visa känslor och får jag frågan så rinner tårarna över. Tala om vad som helst i stället.                       Har svårt att vara ute bland folk och vissa dagar går det inte alls att gå tex till affären men har jag någon med mig så fixar jag det. 

God fortsättning..

 God fortsättning på julen.

Var en väldigt annorlunda jul för mig. En ensam jul. Sovit mycke å idag var jag bara tvungen att än en gång erkänna för mig själv hur trött jag verkligen har varit/är. 

Har alltid sagt att jag inte är en skådespelare, på sin höjd kan jag spela en sten eller ett träd men det har mycket med det att göra att jag inte vill visa känslor, vill inte misslyckas, ska klara av allt själv. Men egentligen e det en roll jag spelar alla dagar. Försöker visa utåt en glad sida som fixar å orkar allt, att allt är bra. Det e den sidan som förväntas av mig, den jag va tidigare. Men nu då??                      Ett bra exempel på det här är då jag får frågan Hur mår du? Biter ihop, vänder mig om å flyr... Då rämnar min fasad. Jag vill inte visa mina känslor. Vill inte visa min sårbarhet. Jag blir tyst och drar mig ännu mera bara för mig själv.                        Ibland har jag svårt att gå till butiken för att jag är rädd för att se någon jag känner och få frågan hur mår du. Då är det lättare om någon är med mig som jag kan tala med så att jag ser ut att vara upptagen i en diskussion å inte behöva stanna upp å riskera få frågan jag inte klara av.  Så, så fort jag går utanför dörren är jag en skådespelare och tar på mig en roll, rollen att vara den jag en gång var. Det tar på mina krafter.

Innan julen va jag så trött på kvällen att jag somnade innan jag fick glasögonen från näsan än mindre att jag hann släcka lampan. Gjorde allt som jag skulle göra bara.

Men insåg idag hur trött jag verkligen är. Allting blir halv gjort. Får inget färdigt. 

Idag blev jag så trött plötsligt att jag bara somnade på eftermiddagen fast det blev en lång natt att sova. Känns som att det är längesedan det var julafton fast det bara är 4 dagar sedan. 

Jag behöver tid nu för att bara vara. Vet att det räcker med att se mig runtomkring så finns det att göra men krafterna finns inte. 

Jag försöker ge mig tid att verkligen bara se på tv då jag känner för det. Ligga å läsa då jag vill det. Vet att jag inte borde äta gott men gör det.  Ännu lite ledigt och jag behöver det. 

Här hemma behöver jag inte ta på mig glada masken som förväntas av mig i vanliga fall, masken att allt är som förr, att jag är den jag alltid varit. Hon den som alltid är glad och stark. 

Tänker ofta på det som en sa åt mig i våras efter att mamma dog;- du blir aldrig den person du var tidigare.                                                                         Det är sant. Man förändras. Tänkte en gång att det är fel på mig som tänker, känner och reagerar som jag gör men det är jag, å jag är inte samma Nella som jag en gång var. Det e bara att acceptera det. Jag tänker, tycker  och ser annorlunda på saker idag och jag är inte stark. 

Men ändå förväntar sig alla samma gamla jag och jag försöker ju vara det men det är bara att se fakta hon finns inte mera.

Inför jul

Försöker utåt visa att allt ok men helgerna har varit så ensamma å då jobbiga. 

Började tidigt ta fram lite julsaker men när jag skulle ta fram julporslinet så kom tårarna i mängder. Vill fixa en lilla jul åt mig men det är lättare sagt än gjort. 

Å att jag sedan insåg att det e 3 hela veckor till julafton så kom ännu mera tårar. 

Har ju sedan mamma dog haft svårt med ställen där det är mycket folk. Å nu blev det värre igen. Men som tur är finns soffhörnet å TVn. 

Här får jag inspiration

En fredag för ca 2 veckor sedan va jag på sämre humör. Kände mig nere. For till ett smultronställe där man blir lugn och på bättre humör. Hit far jag då jag behöver inspiration till någon högtid eller bara då jag vill duka vackert, ha något ljus på bordet, eller blommor. Helt enkelt det där extra.

Den där fredagen gick jag bara runt där. Kände mig tom då jag for dit men då jag gick ut därifrån hade min inspiration för att fixa jul vaknat.

Det här är inte en reklam fast det kanske låter så men vill tipsa om stället där jag får inspiration till att fixa det lilla extra . Till att skapa och vara kreativ.

Alla som känner mig vet att jag älskar blommor. Alltid kan man inte ha äkta blommor. Och fast jag skulle kunna så har jag även konst blommor. 

Tex senaste höst behövde jag få en blombukett men fick inte vara äkta blommor. 

Gick till Säde och frågade vad jag skulle hitta på.

Sa vad jag önskade mig i färg. Tog inte länge innan jag hade en vacker blombukett. Va helt underbart att ge den. 

Eller som nu på hösten. Tog min vas med mig och sa att jag behöver något i den här som är höst... Den blev perfekt

Har ju målat tidigare men då jag inte klarade av det började jag "måla med " mat och laga små blickfång. Här några exempel.

Mina små blickfång är mina tavlor och de kan jag ändra efter humör och tillfälle 

En annan sak som jag tycker om är ljus. Men samtidigt har jag respekt för ljus så har gått över till batteri ljus. Har provat många olika men de här gillar jag bäst, har dem i olika färger 

Äkta blommor eller färska...oavsett behöver de vaser. 

Gillat Majas cottage och Ernst design flera år så jag blev glad då de finns att få tag på här i stan 

Då man vill få vardags maten lite extra 

Behöver ni komma i stämning, få inspiration, idéer eller  bara känna värme gå in till den mysiga affären. 

Senaste jag köpt på Säde. En skål för tex godis. La istället en ljusslinga i den. 

Den här blev min favorit för den här julen. Ser framför mig ett långt bord med en grilang med grav eller tall och av de här "skålarna" med jämna mellanrum. Skulle vara så vackert 

Nummer 2

 Varit lugnt på mitt skrivande ett tag. Men funderat mycket istället. Min tanke var att skriva då jag skulle ha höstlov i slutet på senaste vecka. Blev inte så utan blev sjuk istället. Mykoplasma, keuhkokuume och ögoninflammation. Så legat i sängen i över 1 vecka. Hostar fortfarande hela nätterna så sitter och sover.

Men det var inte det jag skulle skriva om utan nu tänkte jag skriva om att känna sig som nummer 2.

Hemma har jag aldrig känt mig som nummer 2. För mamma å pappa, mommo å moffa å Fammo i pappas moster har jag varit nummer 1. Men i övrigt har jag alltid känt mig som e den som duger då det inte funnits någon annan . Ingen skillnad om det va då jag va yngre eller nu som vuxen. Speciellt nu då jag e helt ensam känns det extra mycket.

I skolan va jag den som blev vald sist i jumppan. Jag va den som dög som vän då ingen annan fanns. 

Som vuxen är det lika. Mig är det man hör av sig till då ingen annan finns men sen kan man bara gömma bort mig.Är innerligt glad att jag haft föräldrar och far å mor föräldrar som funnits där.

Allt som hänt gör bara att jag drar mig mera för mig själv. Vill inte störa, vill inte vara i vägen 

 Men jag hoppas att alla tänker på att försök se alla ni har runt er. Låt ingen känna sig utanför 

6 månader och 12 år

 Idag är det 6 månader sedan jag höll mammas hand då hon somnade in men det är även på dagen 12 år sedan jag såg och talade med pappa för sista gången. Orden jag aldrig glömmer.

Jag:- pappa jag älskar dig 

Pappa:- jag vet det 

Imorgon är det 12 år sedan han dog. 

Jag kan aldrig nånsin förlåta mig själv för att jag inte fanns där brevid han då han dog. Men lovade att jag alltid skulle finnas där för mamma. Och jag har funnits där för henne och försökt göra allt för henne. Men lyckades inte helt. Borde ha stått upp mera mot det så kallade välfärds området. Så känner mig som en svikare konstant.

Men ni får bra tillsammans nu. 

Älskar och saknar er gränslöst

18.9

 Idag en jobbig dag. Inte bara idag utan de 3 närmaste dagarna.

Idag 18.9 skulle vi fira din födelsedag mamma. 

Skulle sjunga vår födelsedags sång åt dig på morgonen och på eftermiddagen hade jag lagat en finare middagen. På kvällen kaffe och tårta. Men jag hoppas att du och pappa firar tillsammans med Fidi och Moije.

Som jag saknar dig mamma.

Många trodde att jag va lika dig men det va jag inte. Men ändå va vi mycke tillsammans. 

Alla våra härliga resor till Stockholm på sommaren. Båda gillade vi att shoppa alla dessa skor vi kom hem med från Sverige 😄 . Båda gillade vi kläder och mode.

Allsång på Skansen blev ett måste. Innan det Stockholms Vattenfestival.

Då jag gick med dig på stan här hemma så alltid va det någon som hälsade på dig. Tror de flesta patienter du haft minns dig och alla ville de tala då de såg dig.

På sommaren e det blommor som gällde, det har jag fått efter dig men du hade verkligt gröna fingrar för du kunde sköta om dem mycke bättre än mig..

Pedant va du, så det var alltid städat och fint. Inte ett dammkorn. Brukade fråga hur många gånger om dagen du sopade 😄. 

Det va du som lärde mig koka mat och baka så det har jag efter dig helt klart. Då du jobbade i köket och jag var i vägen satt jag på pottan i köket och åt Kalle anka 🤣 . Det va en favorit plats och jag fick vara med i köket men ändå inte vara i vägen, så jag fick vara med i köket sedan jag var liten.

En annan  Sak vi var lika så det va det här med teknik. Ingen av oss var intresserad av det.

En annan sak vi gillade båda de va att vara ute hela sommaren. Du blev brun som en pepparkakar hur ofta jämförde vi inte vem som va brunare 🤣 . Hade aldrig en chans att vinna för du blev brun som en pepparkaka. 

Vi hade samma humor så vi gillade att titta på tv tillsammans på kvällarna. Finns vara ett program vi inte tyckte lika om. Det va självständighetsdags balen på slottet. Där satt du som klistrad.

Hundar stod dig varmt om hjärtat. För din första egna lön så köpte du just en hund så i största delen av ditt liv så har du haft hund.

Kvälls människa det har jag av dig. Du kunde vara uppe halva natten men sen även sova halva dagen..och likadan är jag.  Julkorten skrev vi på natten, det var helt enkelt roligast då.

Fredags nöjet var att lyssna på en gåva i toner/tongåvan på radio Vega. Även jag tycker att det är en bra avslutning på arbetsveckan.

Mamma du va alltid färdig att hjälpa. Allt och alla. 

Finns så mycket jag skulle kunna skriva och berätta med sitter här med tårar i ögonen så snart ser jag inte vad jag skriver.

Vill bara säga Grattis på födelsedagen mamma. Jag älskar dig.