Therese´s smått och gott: Min kreativa konstnärliga sida

Jag är ingen läsmänniska, visst läser jag både romaner och biografier men jag är och har alltid varit en mer praktisk människa och någon sorts konstnärs sida finns det i mig.

Då jag studerade började jag måla både porslin, i olja och akvarell. Men efter att pappa dig så dog även den sidan i mig. Otaliga är de gånger som jag tagit fram mina färger och försökt börja. Har blivit en bakgrund och sedan e det STOP. Går inte mera.

Började då att " måla " med maten, kakor och dukning, för på något sätt skulle min energi ut.

Många är de koppar och fat jag bara köpt en eller två av just för att ha för att "måla" 🙂

Handarbeta har också varit roligt. Självlärd med att brodera, virka, sticka Och har tom knypplat.

Ett tag lagade jag smycken både i silver och av pärlor.

Har behövt få vara kreativ och tror att genom att vara det har jag även fått uttrycka mina känslor som jag i övrigt alltid hållit inom mig. Inte vet jag själv vad jag velat säga och aldrig har jag varit helt nöjd med något...förutom min tavla på en fyr och halloween tårtan.

Tårtan kom till väldigt plötsligt. En kväll fick jag plötsligt en idee runt Halloween. Frågade mamma vill du ha en tårta. Nej inte nu sa hon, då textar jag till mina grannar på andra sidan gatan å frågar om de vill ha en. Jo tack va svaret. Vänta ett par timmar så får ni en sa jag . Resultatet ser du högre upp.

Målandet försvann då pappa dog och nu fixar jag inte att handarbeta mera. Vill men kan inte.

Vad har jag kvar??

Jag är inte, fixar inte att vara kreativ ,konstnärlig mera.

Blir en gnagabde känsla av en massa inbundna känslor innom mig som inte får utlopp.

Satt sent inatt och tittade genom en massa ogjorda handarbeten och minns vart mamma hade velat ha dem. Sockorna skulle hon ha ... Vörå vantarna skulle åt mig.

Enda jag har kvar är fotograferingen och blommorna.

Blommor och trädgård har jag efter både mamma och pappa och fotograferingen är en gen från pappa.